Månadsarkiv: april 2018

Hur går det med Frans?

Ja Frans fortsätter att göra framsteg. Vi har haft några bakslag också men huvudsakligen går det åt rätt håll.

Att leka utvalda lekar en stund varje dag har gjort att Frans

– snabbare lugnar sig efter att det hänt något jobbigt

– oftare tar kontakt med mig än själv försöker skrämma bort hundar som kommer nära (och så tar vi oss ur situationen tillsammans)

– kan fokusera på godis och fortsätta äta även i trängda lägen

– kan titta på hundar på håll utan att gå igång

– reagerar inte på hundskall utifrån hemma eller hundskall på avstånd ute

– oftare får sällskap av Nilaq på eftermiddag/kvällspromenad då han är lugnare i allmänhet

Vi har även haft några ”första gången det händer!”-situationer!

– två små hundar leker och skäller ca 30-50 m bort och Frans bara går förbi utan att reagera

– 3 joggare med hundar passerar oss efter varandra på 30 m avstånd på en promenad och vi kan stå och leta godis, även fast hundarna reagerar när de blir varse oss

– Frans spottar ut något ”ätbart” han plockat upp från marken efter ett hundmöte när jag säger hans namn

– Frans tittar lugnt på en hund som i sin tur tittar på Nilaq och ”sjunger” (ej besvarat från Nilaq, en gammal flamma)

Bakslagen har kommit när det blivit för svårt. Ibland har jag klantat mig, ibland har vi inte hunnit undan.

– fullt utfall på lockig hund som kommer runt hörnan och går rakt emot oss.

– fullt utfall på lös hund som kommer springande bakifrån och vägrar lämna oss

– fullt utfall på hund som kommer på trottoaren när vi går ut genom porten

– fullt utfall på liten hund som husse släpper lös när han får syn på oss och hunden springer rakt på oss (vi stod 50 m bort och åt godis)

I alla hundmöten som gick överstyr släppte han så fort ”faran var över” och kunde ta godis men upphetsningen fanns ändå kvar en stund.

– überhysterisķ när vi träffar en kompis med hund för att träna inomhus. Här klantade jag mig för jag hade en plan men glömde den totalt. Även jag behöver öka mitt mentala fokus. Nu jobbade vi i 20 minuter med att bara lugna ner oss och andas innan vi påbörjade den ”riktiga” träningen (som jag ändrade då Frans var uppvarvad hela timmen). Men han blev lugnare och han kunde träna! Och Nilaq tog inte åt sig.

Så även om vi haft några mindre bra upplevelser så har våra lekar gett Frans en större hink (som tar längre tid att fylla) och fler ventiler på hinken (så den fortare töms).

Det är väldigt häftigt.

Om du vill lära dig om konceptträning och lekarna så håller jag kurser i Stockholm.

På filmen ser du Magic hand – magnethanden.

Annonser

Frans fortsatta utveckling & nya verktyg

20180328_110942.jpg

Sen jag lärde mig om och började använda mig av konceptträningens lekar är det ffa Frans som varit min ”försökskanin” även om Nilaq såklart också har fått sina lekar.

Frans flyttade till oss i januari 2015. Vi började de första veckorna med att bonda och börja lära känna varandra, mest med långpromenader i skogen och här i området. När första stressen lagt sig började vi träna, både för att det fanns förbättringsområden och för att fortsätta lära känna varandra. Koppelgående blev snart bättre men hundmöten blev allt jobbigare och hans svårigheter att koppla av hamnade mer i fokus. Jag provade väl hela verktygslådan på honom – klickerträning, trix- och balansträning, motbetingning och desentisitering, BAT och kompostgaller 😉 Till skillnad mot tidigare hundar verkade han vara tämligen resistent mot att lära sig nya saker – han körde på med samma beteende om och om och om igen ffa här hemma. Han lärde sig nya saker men det tog lång tid. Det kunde också gå bra på nya platser men hemma blev det nån sorts tango – vi gick framåt och bakåt och snurrade runt en stund. Under 2016 lärde vi oss mer om BAT2.0 vilket hjälpte att hantera hundmöten men det ändrade fortfarande  inte grunden…

I början på 2017 uppmärksammade jag konceptträning men det tog några månader innan jag satte mig in i det. Saker och ting började hända när jag sommaren 2017 började använda olika lekar under promenaden för att jobba med valda delar i Frans personlighet. Vi började med lekar för ökad flexibilitet, optimism och självförtroende. Efter några veckor började det hända saker, Frans provade plötsligt andra beteenden i en given situation – han vågade vara flexibel! Efter ett par månader hade även hans optimism ökat och han kunde uppskatta våra övningar på andra platser än vår träningsplan. Nu la jag till lekar för impulskontroll och aktivitetsnivå. Det gick ett par veckor och plötsligt började motbetingningen och BAT2.0 fungera riktigt bra – han kunde skvallra! Så vi motbetingade allt i området – platser, dofter, ljud… Frans blev allt lugnare och tryggare men att gå ut hemifrån var fortfarande en stor trigger. Så nu skippade vi rutinen. I trapphuset blev det fokuslekar, vi lekte oss ut genom porten och Frans blev lugnare.

Vår resa är inte över men nu är promenaderna trevliga och betydligt mer avslappnade. Vi har fortfarande lösa hundar, skällande hundar och oförstående människor omkring oss men Frans kan hantera detta så mycket bättre och även om han reagerar är det i mindre skala, kortare och nu släpper han fort. Vi kan använda våra olika verktyg och Frans har börjat lära sig mya saker. Vi kan träna och leka under promenaden, hans tolerans för stress och frustration har definitivt ökat, och vi jobbar aktivt med på&av-knappen både ute och inne.

Som en sidoeffekt har Nilaq och Frans relation förbättrats, hon har blivit trevligare med honom. Nilaq tyckte ofta hans beteenden var jobbiga och de stressade henne. Nu vill hon leka med honom och vara nära honom.

Så i slutändan har Frans fått det bättre, Nilaq mår bättre och jag har fått en helt ny verktygslåda som kompletterar tidigare verktyg.