Nääähhhhh……..

Ikväll var det sökträning igen. Eller jag trodde det var det vi skulle göra. Nilaq hade dock andra idéer. Jag vet inte om hon kanske är på väg in i löp igen och nu har pms men hon var på ett väldigt konstigt humör ikväll. Hon drog som en dåre från bilen upp till kursplatsen och visst brukar hon vara ivrig men så här? Och så när vi kom fram var hon så uppvarvad, slängde sig mot kursledaren, grävde i backen och hoppade runt.  Nåja.

Det visade sig att det redan låg en figge ute i buskarna, en ny person hundarna inte träffat tidigare. Sen tyckte kursledaren att Nilaq skulle börja. Spännande. Och utgångspunkten var typ där vi stod. Jaha. Satte på sökhalsbandet på Nilaq kopplade loss henne och försökte få henne att titta upp mot skogen där figgen fanns någonstans. Men icke. Hunden hoppade runt och nosade och var allmänt ointresserad. Men så kollade hon i rätt riktning och jag släppte henne. Hon gick några meter och satt sig och kissade. Sen sprang hon till min väska som låg på marken och drog fram en leksak. Ropade på henne och hon kom. Försökte rikta henne mot skogen. Det kändes ju sådär…..

Hon kollade igen och jag släppte igen, pekade med hela armen och  kommenderade sök….. och hon sprang till de andra hundarna. Kastade sig framför sin kompis schäfern och även den snygge riesenpojken. Sen fick hon syn på malletiken och kastade sig på henne. Hej och hå, där var den träningen förstörd. Vi fick isär hundarna och det var väl inga skador (trots att det låter så illa) men nu kändes det ju sådär att släppa henne. Kursledaren ställde sig i mitten och jag provade igen. Nej, hon gick och pinkade igen. Noll intresse för skogen. Så figgen fick ropa hennes namn. Hon ropade väl 2 ggr innan Nilaq alls reagerade men sen så! Då hade det nog gått i alla fall 5 minuter som kändes som minst 30….. I alla fall sprang hon ut till figgen och kom tillbaka men ingen rulle i munnen. Satte ändå på henne kopplet så fick hon visa och det gjorde hon bra.

Sen blev det vila för fröken som inte kunde koppla av. Hon stod och småskällde hela tiden som nästa ekipage sökte. Sen skulle hon få springa en gång till på samma figge och på samma ställe. Men likadant nu – fast inget slagsmål – men figgen fick ropa igen. Nu sprang hon dit och kom tillbaka men ville inte visa, kanske för att jag röt till när hon passerade mig och var på väg mot hundarna igen….? Åh vad det är trist när det blir knas !!!

Nu fick vi en lång vila och hon lugnade ner sig efter ett tag. Jag funderade under tiden på varför det nu blev så här? Och det enda jag kan komma på är just att hon nog är pms-ig. Men redan?? Hon löpte i januari och borde löpa igen strax efter midsommar. Om hon är pms-ig redan nu blir det alltså 2 månaders bitchighet – igen.

Det blev ett skick till på slutet. Då låg kursledaren gömd på en plats en bit ifrån de andra och se där – nu kom Nilaq ihåg vad man skulle göra. Hon spårade fram till markeringen och där tog hon direkt vittring åt rätt håll. Bara att skicka ut och vilken fart hon satte!!! Hon sprang en stor runda och kom tillbaka över stigen och försvann iväg långt åt ”fel” håll. Ropade på henne och tydligen sprang hon över på rätt sida igen utan att jag såg henne för sen hörde jag kursledaren berömma henne. Sen kom hon till mig, jag kopplade upp och bad henne visa men då ville hon bara stanna och kissa igen. Och sen gick det långsamt genom skogen. Men vi kom så pass nära att kursledare valde att ropa så vi gick fram och Nilaq fick belöning. Sen var det klart för oss. Läxa till nästa gång: en figge som redan är gömd när vi kommer.

Nu kommer ju tankarna att mala kring hennes humör ett par dagar…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s