Dagsarkiv: 01.01.2011

Katternas årskrönika

Efter en rad krismöten hela dagen kommer här även katternas årskrönika!

Ja just det. Matte höll på att glömma bort oss – som vanligt – hundarna verkar ju ha nån specialstatus i huset. Men nu har vi sett till att få vår egen krönika.

Vi har nästan hela året fått betrakta världen från våra utkiksplatser. Det betyder inte att året varit händelselöst. Vi börjar med Leo:

Året började med en massa snö. Det betydde snö ute på gatan som vi spanade på men även snö i hallen och ibland isbitar som var roliga att leka med. Så när hundarna hade släppts in och matte klätt av sig hoppade jag ner och smög ut i hallen. Man fick vara snabb, innan matte hann tillbaka med sopborsten.  Sen satt jag och fnissade när hon trampade i blöta pölar lite överallt på golven  =)

Det här året innebar också ökade krav på mig, t ex att ta hand om Nilaq som höll på att växa upp. Hon var ingen valp längre och ibland behövde hon en kompis att prata med och bara vara med… Bruno kändes inte lämplig för ett så ansvarsfullt uppdrag och Morgan, ja med hans attityd mot hundar…. Nej det blev min uppgift. Så det blev många tillfällen som jag fick rycka in och finnas till tass när Nilaq behövde prata eller bara ha ett stöd i tillvaron.

På vårkanten blev det en utflykt med bilen. Matte var försåtlig och lyckades lura både mig och Morgan.  Vi stuvades in i burar och i bilen på ett högst förödmjukande sätt! Tack och lov var pinan snart över och vi fick istället utforska ett nytt hus. Matte lät oss också gå ut och jag tog genast chansen att utforska omgivningarna. Tyvärr råkade jag ut för ett litet missöde som slutade med mera förödmjukelse för min del…. Det tog veckor innan sista kådbiten försvunnit ur pälsen igen.

Sen kom sol och sommar. Och jag hade nästan hunnit glömma bilfärden när det var dags igen. Matte stoppade in mig i buren igen (!) och så bar det av söderöver. Flera dagar reste vi och gjorde ”övernattningar” på olika ställen. Då fick man komma ut och lufta på sig över natten, äta, dricka och gå på lådan. Tyvärr var möjligheterna att gömma sig begränsade så matte fångade in mig varje morgon igen, suck. När  vi äntligen var framme visade det sig vara ett ganska trevligt ställe. Det fanns en balkong att vistas på och gott om platser att vila, spana och gömma sig på. Och några blommor att äta på. Vi fick åka till veterinären och göra en ”hälsokoll”. Helt onödigt, jag är ju kärnfrisk! Och ett äckligt piller petade hon i oss, bläää.  Sen åkte vi hem till Sverige igen. Det var ganska jobbigt att resa så många dagar i värmen. Tack och lov har jag sett matte massera så jag använde mina kunskaper på Nilaq som hade lite ont i huvudet.

Hemma igen var det snabbt gamla vanor.  Även jobbet att vara stöd till Nilaq fortsätter och sen gör jag förstås stor nytta i hemmet. Tack vare mig får matte bl a  bädda om ofta. Och jag grejjar en del i garderoben som jag gärna går in i och rumsterar om i. Sen har jag kommit på att matte blir duktigare att plocka upp efter sig om jag pinkar på sånt hon låter ligga på golvet. Hon blir ju lite irriterad men det uppvägs av att jag har så kul och känner mig så nöjd. Så detta år har varit helt okej faktiskt även om resorna var i jobbigaste laget.

Och Morgan: Typiskt att jag ska komma sist! Bara för att man råkar vara fysiskt minst. Kan ju jag inte rå för, eller?  Jag är ju samtidigt den smidigaste av oss, moooahahaha. Vad ska jag berätta då? Tycker det mesta rullat på som tidigare detta år. Jag smyger runt och verkar i det dolda. Helst sitter jag i knät eller på ryggstödet när matte jobbar. Hon bytte fåtölj så jag har ingen lika bra plats att sitta på nu.

Resan till Värmland var ingen succe, det var åka bil och sen kallt och snö där så jag satt i alla fall inne. Och sen åka bil igen.  Vad är det för kul med det? Då var resan till Tyskland bättre. Jobbigt med värmen och att sitta i bilen men bra ställe att vara på.  Jag hittade en fin spanarplats som fungerade bra. Ibland är det bra att vara lite mindre. Sen hängde vi ju mycket i värmen och vi behövde inte göra något direkt. Det kallas  visst semester. Jag utforskade även lägenheten noga och hittade lite olika platser som jag trivdes på och där ingen störde mig. Jag dras ju till kreativa miljöer så en av platserna blev påskrivbordet så klart. Och där fanns en hel del papper och annat att riva bland. Och två tangentbord, hehe. Men de var inte på så ofta så fast jag promenerade runt på dom hände inte så mycket…

Sen fanns ju många fönster att titta ut genom och balkongen då. Men den blev för varm på dagarna….

Sen åkte vi hem igen och det var skönt. Under hösten bestämde jag mig också för att trots allt gilla läget med hundarna och allt och slutade bry mig så mycket om dom och då slutade dom jaga mig. Men jag kommer aldrig att förstå hundar, de är verkligen konstiga. Jag fattar inte att Leo tycker dom är så kul? Men han är ju inte som jag är han inte Leo. Jag är en knäkatt så det så. Nej nu vet jag inte vad jag ska skriva mer. Tror jag sätter mig och petar på matte så hon kliar på mig istället för att data.

Annonser

Brunos årskrönika

Året började kallt. Jättekallt. Med mycket snö. Jag var inte van vid snö för där jag bodde tidigare var det platt och bara lite snö ibland och förra året var det faktiskt barmark vid jul fortfarande så det så. Så jag var inte beredd på all snö…

Fast det är vackert och ganska kul att springa i. Men det är lite jobbigt när man sjunker ner till magen i snö. Matte sätter på mig ett täcke. Egentligen fryser jag inte och tycker att täcket är lite larvigt men när vi ska vara ute länge….och det är vi pga lillan…..så är det ändå ganska skönt med täcke. Och godis. Godis hjälper också när man ska vara ute så länge.

Det var snö läääääänge men sen kom våren. Det var så skönt. Och då var det mysigt att ligga ute och vara ute länge.  Men det var is på sjön och det var konstigt för det var sol ute…

Sen var vi iväg en sväng ett par dagar och då var vi i ett hus. Inte samma ställe som med Egon, ett nytt ställe, men det var okej här med. Det fanns gräs utanför att ligga på. Och skog att promenera i. Mysigt.Men trappan från övervåningen var lite läskig, det var en smal och brant trappa och matte fick hjälpa mig att gå nerför, det är faktiskt svårt att gå nerför trappor…. När det blev varmare gick vi en del i skogen. Matte la spår, det gillar jag. Fast det är lite läskigt med blodet men lukten av skanken är såååå intressant! Jag skulle aldrig våga mig fram till ett levande rådjur men att få tugga lite på en skank är häftigt! Så den vill jag inte gärna släppa igen…

Vi lekte mycket på Långholmen också under våren och sommaren, gärna  nere på stranden och så promenerade vi  i skogen ibland.  Sen kom värmen och då vart det för varmt istället och jag ville helst vila. Då var vi ute på morgonen och sent på kvällen istället. Vi var iväg en sväng till Tyskland också för matte ville visa upp mig för dom.  Så vi var med på en långpromenad med många dalmatiner. Det var väldigt varmt men vi gick i en skog och det fanns en sjö att bada i. Och alla var trevliga. Jag blev kompis med Junior. Vi flörtade lite på restaurangen där de flesta samlades efter promenaden. Det var roligt att se att alla kom tvåbenta som så bra överens när vi hundar kunde vara med.  Några hundar skällde lite men det var ingen som brydde sig. Jag skällde inte!! Matte var stolt över mig sa hon.

När vi kom hem till Stockholm igen var det fortfarande varmt. Vi var mycket nere vid stranden och nu vågade jag simma lite också. Det var häftigt men läskigt. Jag simmar inte långt men alldeles själv. Fast lite hjälp har jag av min gula boll som flyter. För den kan jag hämta i vattnet.  Det kan jag! Men jag vill bara simma en eller två gånger sen vill jag hellre busa på stranden.

Matte är lite orolig för mig för jag har haltat från och til under sommaren och nu har det blivit värre. Fast bara vissa dagar och andra dagar springer jag på. Men hon tittar såååå på mig. Vet inte vad jag ska tro.Sen blev det ju oktober och då hade vi vårt tvåårsjubileum! Tänk att jag bott här i två år nu! Och det har ju hänt ganska mycket under den tiden….. Så vi firade med lite grillad kyckling som jag älskar! Fast sen tog matte mig till veterinären i alla fall och han trodde det var höften. Så dumt! Jag som springer så bra nu efter all träning. Fast det är klart, jag har ju ätit ganska bra och även godis och så var det så varmt i somras så kanske blev det nåt fel? Jag fick komma tillbaka efter en vecka och då fick jag sova en sväng och sen sa de att det var nåt fel på min höft. Matte blev ledsen, det märkte jag. Själv mådde jag lite illa och var lite yrslig.  Matte fick nästan bära mig till bilen. Veterinären sa nåt om att gå ner i vikt men det ville jag inte höra! Men matte gör ju inte alltid som jag vill utan jag märkte ju att det blev snålare i matskålen. Uschamej. Jag är ju dalmatiner ju, inte kan jag klara mig utan mat heller!? Nåja, om det hade vart allt så hade det väl varit bra men det var förstås mer som skulle komma. Ni minns ju att jag började simma i somras, eller hur? Inte visste jag att detta skulle användas emot mig…. Men det var det som hände. Matte hittade nåt ställe utanför stan och dit har vi åkt i flera månader, det känns som år, ibland flera gånger i veckan.  Och där får jag först duscha och sen sätter de på en flytväst och sen lyfts, ja jag vill säga  knuffas, jag ner i en bassäng med vatten. Och sen måste jag simma för glatta livet. Tack och lov får jag ha en grej i munnen annars hade jag nog drunknat!! Är detta verkligen lagligt?? Matte säger att det är för att jag ska blir bra och stark men hallå!! Det måste finnas andra sätt än detta? Fast jag måste erkänna att de första gångerna var värst. Nu är det nästan, jag säger nästan, kul att simma. Och jag är starkare och smalare. Riktigt snygg och jag får säga det själv.

Nu har det blivit kallt igen och jag får ha täcket på men det är okej nu för jag känner att jag rör mig bättre eftersom jag inte blir så stel. Men sen hade matte köpt nån larvig pyjamas och den gillar jag inte! Lite värdighet har man ju! Fast det är klart att den värmer ju. Nåja, kanske en kompromiss: efter simningen när jag är blöt. Men inte annars.

Ja så har mitt år varit. Hoppas ni haft ett bra år ni med. För jag tycker att jag har det bra här trots allt.  Gott Nytt År!!

Nilaqs årskrönika

Året började otroligt bra – mycket snö och kyla! Hela januari var en dröm =) Och hela februari. Och hela mars…. Det som möjligen drog ner betyget lite var att skogspromenaderna blev färre än under hösten. Det berodde på att matte var lat och inte ville pulsa i snön. Hon skyllde på Bruno men jag vet nog!

Sen kom april och då smälte snön bort. Det var lite trist, den hade kunnat legat lite längre faktiskt. Men april var annars en rolig månad.

Först åkte vi med matte och hennes mamma till ett ställe som heter Värmland. Där har de stoooooora skogar.  Vi bodde i ett litet hus i skogen så jag började att utforska och kolla lite vad djuren gjorde och så. Matte var inte så glad över det så sen fick jag bara gå ut i lina. Hon pratade om farliga bilar men jag vet nog, bara glädjedödare, suck. Men det var fina dagar.  Lite extra roligt var att Leo sprang upp i en gran. Det var väldigt underhållande att se matte klättra upp och hämta ner honom efter ett par dagar……Och han var insmetad med kåda för han hade legat och klamrat sig fast i stammen. Haha, dumma katt!

När vi kom hem igen började vi vara mer i skogen – det var roligt! Och så fick jag spåra…. Nu är det skillnad på spår och spår ska ni veta. Själv föredrar jag att spåra efter olika vilt. Mycket blod ska det vara om jag får bestämma! Men det finns alltid tid för bus i skogen också!!

Så kom maj och då gick vi nästan inte alls i skogen…. Matte pratade om bebisar i skogen och jag fattar ingenting. Jag vill ju bara kolla på dom och leka med dom? Vi promenerade istället mycket på Långholmen, det är ju där vi bor, och ofta gick vi ner till stranden och busade, syrran och jag. Vi sprang hela vägen ner jättefort och sen upp igen om inte mattarna kom och så ner igen. Ingen hinner ikapp oss!

I juni gjorde vi en utflykt till skärgården. Jag trodde det skulle vara som Värmland men det var helt annorlunda. Vi åkte båt fram och tillbaka, det var lite tråkigt. Men sen var det fint att promenera på ön. Det fanns får där i en hage och jag blev alldeles till mig.  Fast vi var bara där en dag. Det är det som är en utflykt. Det andra var en resa.

Sen löpte jag för andra gången i mitt liv i slutet av juni. Det var lite kul för alla hundar tyckte jag var fin. Ja inte tikarna då men de fick på moppo för alla ska tycka att jag fin!! Juli var annars väldigt väldigt varm så då gjorde jag så lite som möjligt. Jag badade lite och drömde om snön.

I augusti började vi gå kurs. Jag hade inte gått så många kurser, det här var faktiskt min första kurs. Det var roligt! Vi lekte i skogen. En tant busade med mig och sen sprang hon och gömde sig. Haha, hon var jättedålig på att gömma sig, jag hittade henne direkt och så lyckades jag sno en leksak av henne. Med den sprang jag runt och busade lite och sen fick jag en godis av matte.

Sen fick jag en infektion i huden. Det var för att det var så varmt och fuktigt. Jag fick gå till doktorn och sova en stund. När jag vaknade hade de rakat hela kinden på mig!!! Jag såg inte klok ut. Hallå, man ska väl ha frisyr och inte se ut som …. jag vet inte vad. Helt galet. Men det läkte och sen växte pälsen ut igen tack och lov.

Vi gick kurs hela hösten fast det blev mörkt sen. Men jag springer lika fort i mörker som i ljus faktiskt.  Med mig på kursen var min kompis Loke. Loke är schäfer och ett par månader äldre än jag. Han är såååå häftig. Jag blir alldeles till mig när jag träffar honom. Och han är så tuff. Han kan skälla högt. Vi tränade att söka ändå till oktober och då hittade jag även främmande människor! Jag är bara bäst…..

Under hösten fick jag gå en massa spår också. Det var roligt. Nu har jag testat både rådjur och viltsvin…. Båda är roliga men viltsvin var kanske lite mer skoj! Då låg jag på rygg och lekte med klöven när jag hade hittat den. Och jag är alltid lika nöjd med min prestation! Jag är så duktig!! Men det var så mycket folk i skogen hela tiden. Matte sa att de höll på med nåt konstigt. Tror det hette kantareller. Men de står ju bara där så jag tycker kantareller verkar tråkiga…. Annars var jag lite trött och grinig under hösten. Det är faktiskt inte lätt att växa upp.

I oktober fick matte en konstig idé igen. Hon får ju såna lite då och då, jag försöker visa tålamod men det är inte alltid så lätt.  Nu åkte vi till ett ställe på landet, tror det hette Färingsö, och där finns en bassäng. Har ni hört det ordet? Akta er för det säger jag bara. En sån är fylld med vatten och sen blir man nerknuffad i den och måste simma. Det är asjobbigt, säger jag bara. Man är helt slut efteråt, och så blir man ju dygnsur. Inte alls som när man springer på stranden och fångar vågor.  Matte och henne idéer….

När snön kom i november blev jag lycklig igen! Jag började löpa igen då också, man ska ju passa på när syrran är i farten. Matte tyckte inte det var bra men vem bryr sig? Jag tyckte det var bra och denna gång jag var lite smygis, ingen märkte nåt. Ja Bruno då men han bor ju med mig.  Och jag slapp simma ett par veckor, haha. Men det bästa var snön.  Matte började använda ett bälte då, det var lite konstigt först men sen fattade jag att jag kunde dra henne och då blev det kul. Så nu tränar jag att dra matte i gumminavelsträngen…. Men det är bara när hon har bältet på som jag får dra annars går jag fint. Sen tog en trevlig höstvana slut när snön kom. Vi brukade gå till ett café efter promenaden och våra mattar tog en fika. Det var himla mysigt.

Nu i december har vi haft fortsatt mycket snö och ganska kallt. Perfekt väder om ni frågar mig. Jag kan vara ute hur länge som helst. Fast det är ganska skönt att komma in sova lite mellan varven. Och äta. Nu efter löpet är jag hungrig. Och så simmar jag igen. Nu har jag fattat hur man gör men det är fortfarande jobbigt. Matte kallar mig Therese Alshammar, jag vet inte vem det är men alla skrattar när hon säger så…. Jag är fin i pälsen igen, inte lika lång och tjock som förra vintern men jag är ju ingen barnunge längre =)  Nu har året tagit slut och ett nytt börjat så får vi se vad som händer. Hoppas ni alla får ett bra år, det ska jag ha!!