Hundmöten

Igår var jag inne på detta med aggression och ett område där hundar kan visa aggressioner är i hundmöten.

Hundmöten sker ofta oplanerade och plötsligt, i alla fall i en stad som Stockholm. Dessutom är det få hundägare som har djupare kunskaper i hundens beteende och språk vilket leder till att hundar många gånger tvingas in i situationer där de tar till aggression.

Efter att ha haft hundar med stor integritet och en stor portion urhund i sig har jag dels stor förståelse för hur jobbigt det är med hundar som gör utfall och visar aggressivt beteende och vet även hur lång tid det kan ta att komma tillrätta med beteendet.  Och allt hänger i grunden på att vi människor har så kluven inställning till aggression men också vår förväntan på hur hunden ska bete sig.

Vad är det då som avgör hur ett hundmöte (eller möte hund-människa för den delen) avlöper?

Jag ser 5 delar som påverkar hundens beteende:

1.Individens språksäkerhet
2.Individens självsäkerhet
3.Individens tidigare erfarenheter
4.Individens relation till sin förare
5.Individens förväntan

Individens språksäkerhet grundläggs redan i valplådan. Genom mamman och syskonen lär sig valpen hur man kommunicerar och var gränserna går.  Sen fortsätter språkträningen hela livet i mötet med andra hundar.

Individens självsäkerhet grundas dels på vad valpen föds med genetiskt, både rädslor och stresstålighet kan ärvas, men i mycket stor grad handlar det om hur vi lyckas bygga upp vår hund till en säker och trygg hund.

Individens tidigare erfarenheter är det som formar hunden vidare. Har man t ex otur i ett par hundmöten och hunden blir biten eller  nedtryckt kommer detta att påverka hur hunden reagerar i nästa hundmöte.

Individens relation till sin förare spelar så klart roll i högre grad i ett koppel än lösgående men även en lös hund påverkas av relationen.  Vet hunden att matte/husse utgör en trygghet och ett stöd är den lugnare än om hunden tror sig behöva lösa situationen själv eller om dend vet att örat kommer att vridas om. Här blir det så viktigt att vi kan läsa vår hund, även om vi ser den snett bakifrån. Och att vi uppträder lugnt och sansat.

Individens förväntan utvecklas efter hur det brukar gå till. När det finns en förväntan finns även en del stress med i bilden, oavsett om det är positiv – vi ska nog leka! – eller negativ – nu blir jag biten! och stress har en tendens att lamslå tankeförmågan.

Det är inte ovanligt att hundägare får rådet att hunden inte ska hälsa på andra hundar vilket i realiteten blir en självpåtagen karantän. En del tycker t o m att hunden endast ska leka och umgås med föraren för att de ska ha bästa möjliga arbetsrelation och lära sig att helt strunta i andra hundar. Men för de flesta hundägare blir det omöjligt att hålla, dels för att man möter så många hundar och dels för att man har hund som sällskap och inte som arbetsmaskin.

Själv arbetar jag med att stärka hundens självförtroende och relation till föraren samtidigt som vi bygger upp hundens språksäkerhet.  Då får vi bra hundmöten som ger bra erfarenheter och en positiv men lugn förväntan. Träningen är dessutom rolig och det skulle väl vara roligt att ha hund….?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s